Med bakgrund av nedanstående inlägg, räknar man snabbt ut följande:
En kossa väger cirka 1000 kg vid slakt, varav 500 kg är kött, och är 2 år gammal. Då motsvarar varje kilo kött en viss andel växthusgaser som kossan producerat under uppväxten. 2 år motsvarar 16 ton koldioxid. 16 000 / 500 = 32 kilo koldioxid per kilo kött.
Alltså, nu kan man som konsument se ett direkt samband mellan att välja kött som föda och det utsläpp av växthusgaser man orsakar. Tänkvärt.
Som bekant finns det fler växthusgaser än koldioxid. En stor utsläppskälla av metangas, som är en mycket kraftig växthusgas, är vanliga kossor. Nu skall vi räkna ut hur mycket deras utsläpp motsvarar i koldioxid.
Metangas är en cirka 20 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Jag antar att detta är per volymenhet. Om någon läsare misstycker så hör av dig. Om man istället räknar per viktenhet, får man dividera med hälften. (CH4 = 20g/mol och CO2 = 44g/mol)
En kossa producerar cirka 0.6 kubikmeter metangas per dag, vilket alltså motsvarar 12 kubikmeter koldioxid. Dags att fräscha upp kemikunskaperna, här kommer allmänna gaslagen:
n = pV/RT = 100 000 (kPa) * 12 (kubikmeter) / 8.3145 * 285 (12 grader Celsius i Kelvin) = 506 mol
Molvikten på koldioxid är 44 gram, alltså 506 * 44 = 22 kg
En kossa släpper alltså ut 22 * 365 = 8 ton koldioxid per år. I Sverige finns det 1,6 miljoner nötkreatur. 1,6 * 8 = 12 miljoner ton per år.
Utsläppen av växthusgaser från nötkreatur i Sverige motsvarar utsläppen från alla personbilar i Sverige!
I ett tidigare inlägg skrev jag om bubbelvatten och hur mycket kolsyra som frigörs till atmosfären när man skruvar av korken. Ett antal läsare har hört av sig och ställt den mycket relevanta frågan om huruvida denna koldioxid har fossilt ursprung, eller i likhet med kolsyra i öl kommer från socker och alltså ingår i ett kretslopp.
Man kolsyrar läsk genom att tillföra just kolsyra. Denna kolsyra får man från följande reaktion:
H2SO4 + CaCO3 = CaSO4 + H2CO3
Kalciumkarbonat (kalk) reagerar med en syra, i detta fallet svavelsyra och bildar kalciumsulfat och kolsyra. Kolsyran tillsätts till vattnet och trycksätts. När man sedan släpper på trycket, skruvar av kapsylen, sönderfaller kolsyran till vatten och koldioxid.
Råvaran är alltså kalk som förekommer på många platser i naturen, i snäckskal bland annat. Kalk brytes ur marken och kretsloppstiden är lång, alltså får man anse att den koldioxid som frigörs när man dricker bubbelvatten bidrar till växthuseffekten.
För övrigt finns det ett par stallen i Sverige där man bryter kalk. Ett av de mest berömda är Limhamn utanför Malmö i södra Sverige. Själva namnet, Limhamn, har sitt ursprung i det engelska namnet för kalk, limestone. Limhamn är ett alldeles utomordentligt trevligt ställe med vacker bebyggelse och omgivningar. Här finns också en stor fiskehamn. Fantastisk plats i Sverige!
Just! Precis som skrevs i det tidigare inlagget pa den har bloggen, kan varje konsument gora mycket at sin egen elforbrukning. Enligt tilldelningen for nasta handelsperiod med utslappsratter, far Sverige 3 miljoner ton mindre att slappa ut. Men med hur mycket maste varje konsument sanka sin forbrukning for att Sverige totalt sett skall slappa ut 3 miljoner ton mindre, och nuvarande prissatning fortfarande galla? (Det ar faktiskt inte tokigt att rakna sa har eftersom det ar oftast fossila kraftverk som ligger pa marginalen)
3 000 000 000 kg = 3 000 000 000 kwh (ungefar)
3 000 000 000/ 9 000 000 = 333 kWh per person
Det ar inte sa mycket, en kilowatttime per dag. Las artikel pa e24.
Ok, utsläppen per person och år i den rika delen av världen är cirka 16 ton koldioxidekvivalenter. Enligt IPCC skulle en halvering av utsläppen räcka för att inte temperaturökningen skall bli mer än ungefär 2 grader. Men vad betyder en halvering för en enskild person?
Följande aktiviteter orsakar i runda slängar:
Köra bil: 1.63 kg per mil
Flyga 1.25 kg per mil
El 1kg / kWh (överallt förutom i Sverige)
Vad betyder då detta om varje person skall dra ned 8 ton per år?
Antingen:
Bil: 5000 mil mindre per år
eller
Flyga: 6000 mil mindre per år
eller
El: 8000 kWh mindre per år
Eller naturligtvis en kombination av ovanstående.
Om man lyckas dra ned bilkörningen med 1000 mil per år, struntar i två charterveckor till Kanarieöarna och ser över sin el- och värmeförbrukning är man ju nästan hemma! Det är faktiskt inte så stora förändringar per person som krävs.
Här kommer lite sammanfattning från IPCC-rapporten som kom förra veckan:
De årliga utsläppen av koldioxidekvivalenter, det vill säga alla gaser som späder på växthuseffekten, är 50 miljarder ton. I USA ligger man på 25 ton per capita, europasnittet är 11 ton /capita, Sverige 5.
I SvD idag skrivs det om lasarkommentarer. I grunden handlar detta om samhallspaverkan. Pa ett satt kopplas allt samman, desto svarare problem manskligheten drar pa sig och maste losa, som till exempel klimatfragan, desto fler manniskor kan deltaga i debatten om hur de borde losas.
Visserligen handlade artikeln i SvD om pahopp pa Linda Skugge och jag tror att i den nya medievarlden maste man komma tillratta med sadana problem. Det kommer alltid finnas manniskor som vill forstora. Men den nya varlden ar har for att stanna. Visst ar det fantastiskt att vem som helst kan sprida sina asikter och kunskap till hela varlden, till och med till makthavare. Den har bloggen startades for att den hade nagot att saga, sedan ar det upp till vem som det behagar att lyssna.
Nagon har kanske undrat over varfor ungefar halften av inlaggen pa den har bloggen skrivs pa ett engelskt tangentbord. Forklaringen ar att jag befinner mig i fotbollen forlovade land, England. Vad passar battre da an en liten utrakning om fotboll och hur mycket koldioxidutslapp en match kan tankas orsaka?
Premier League foljs av ungefar en miljard manniskor. Alla tittar sakert inte pa alla matcher, men bara i Kina ses varje match av cirka 100 miljoner manniskor. (Fantastiskt!) Lat saga att varje match ses av 250 miljoner manniskor, for att halla nere siffrorna lite. Lat oss ocksa saga att varje TV-apparat delas av i snitt 10 personer. En TV drar cirka 100 watt och en match varar i tva timmar, alltsa 0,2 kWh. 25 miljoner apparater blir 5 miljoner kWh = 5 GWh. Att producera en kilowattime orsakar i runda slangar ett kilo koldioxid (hela varlden ar inte som i sverige dar vi har vattenkraft och karnkraft…). Alltsa 5000 ton koldioxid.
Om vi sedan raknar med att var femte person dricker en liter lask under matchen (en och annan sanker nog en ol, men den koldioxiden raknas inte eftersom det ar jast socker), blir det totalt 50 miljoner liter lask. En liter lask motsvarar 35 gram koldioxid och totalt blir det alltsa 1750 ton koldioxid fran lasken.
Hela kalaset slutar alltsa pa 6750 ton koldioxid.
Hela ligan bestar av 20 klubbar och alla moter alla tva ganger per sasong, hemma och borta. Totalt blir det alltsa 380 matcher pa ett ar, vilket resulterar i 38 * 6750 = 2,5 miljoner ton koldioxid.
Som jamforelse kan man saga att Sveriges koldioxidutslapp ligger pa 50 miljoner ton per ar.
Visst blir det lite konstigt att rakna sa har eftersom folk hade formodligen anda sett pa TV och druckit lask. Men det kan ge lite perspektiv pa att manga backar sma tillsammans blir en stor back. Till exempel kan man ju fraga sig hur manga manniskor som lamnar TVn pa nar man hoppar in i duschen eller gor nagot annat? Det ar inte bara pa elproduktionssidan man kan gora nagot at koldioxidutslappen utan aven pa konsumtionssidan.
… blir de enogda kungar. Men i var varld ar det viktigt att beslut om atgarder for att stavja klimatforandringarna tas pa god grund. I denna fraga ar kunskap A och O. I den fjarde IPCC-rapporten sags att vi har tio ar pa oss att gora nagot. Da ar det utormordentligt viktigt att man borjar med de atgarder som far absolut mest effekt och vantar med de mindre viktiga. Det minsta vi kan krava av vara makthavare ar att de har klart for sig i vilken storleksordning utslappskallorna kommer i. Ar vara makthavare blinda? Sannerligen har ingen full syn i alla fall. Far hoppas att det finns nagon enogd i alla fall.
Hur mycket dyrare skall det bli att köra bil, för att folk verkligen skall köra mindre bil? Är det verkligen ett linjärt samband mellan bensinpriset och hur mycket folk använder bilen? Jag tror inte det. Jag tror istället att folk resonerar som Anders Ågren i denna artikeln, man suckar och betalar vad det kostar. Sedan konstaterar man lakoniskt att det är dyrt att köra bil. För folk kör knappast bil för att det är roligt. Man behöver bilen, det är så samhället är byggt. För att verkligen åstadkomma en förändring i bilkörandet, måste man nog trippla bensinpriset. Och inte ens då kommer folk sluta.
Ocb varför skall höjningen av priset utgöras av skatt, som går rakt in i stadskassan? Hade varit tydligare med någon form av miljöavgift som användes till det den insamlas för, att minska bilismen.
Att reflexmässigt hävda att den ena skatten hit och den andra dit måste höjas för att bespara miljön, är inte så fantasifullt.
Klimatfrågan 