Man kan tycka vad man vill om vindkraften, men det är möjligt att vindkraften kan utgöra ett betydande tillskott till energiproduktionen i Sverige inom bara några år.

- detta inlägg publicerades på Newsmill 2009-07-01 -

Klimatet på vår planet hotas att förändras på ett permanent sätt på grund av utsläpp från förbränning av fossila bränslen och andra utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Ofta  handlar diskussionen om hur vi i västvärlden skall  lägga om vår livsstil för att reducera utsläpp och föroreningar. Men är verkligen vår livsstil problemet? Och hur mycket kan vi egentligen påverka genom att förändra vår livsstil? Så länge diskussionen förs i termer av livsstilsproblematik hamnar vi längre och längre in i en återvändsgränd. Förändring av hur vi lever våra liv kan bara påverka utsläppen marginellt och innehåller inte lösningen på hur vi får ner utsläppen med 80% som många menar är nödvändigt.

I Sverige kommer utsläppen av växthusgaser från i huvudsak inrikes transporter (ca 30 procent), industrin (ca 30 procent), el- och värmeproduktion (ca 10 procent), jordbruk (ca 10 procent), bostäder och lokaler (ca 5 procent) och avfallsförbränning (ca 5 procent).

Ställ dig frågan vilka av dessa utsläpp du kan påverka genom att förändra din livsstil. Naturligtvis kan man få ner utsläppen från transporterna genom att använda bilen mindre, köpa färre saker, välja närproducerat och så vidare. Men är det rimligt att bilberoendet kan minska med 80 procent? Vidare kommer en stor del från utsläppen från el- och värmeproduktion. I resten av världen är denna andel den absolut största av de alla, då elproduktion sker i huvudsak i kolkraftverk och inte med kärn- och vattenkraft som i Sverige.  Hur mycket mindre el och värme kan vi använda genom att enbart leva klimatsmartare? Förmodligen går det inte att göra stora reduktioner, hur mycket man än förändrar sin livvstil.

Det blir tydligt att lösningen på klimatproblematiken inte enbart är en förändring av  vår livsstil. Skall utsläppsmängderna minska är det nödvändigt att ny teknik utvecklas och används. De viktigaste teknikområdena är: avskiljning och lagring av koldioxid, gasdrivna tunga transporter och eldrivna personbilar.

Ett par saker måste hända för att mänskligheten skall ha en rimlig chans att komma till rätta med klimatproblematiken. Energikonsumtion måste styras över; dels från fasta fossila bränslen till naturgas och biogas, dels från fossila bränslen till elektricitet. Till exempel kan natur-/biogas användas i tunga transporter och industrin och personbilar drivas med elektricitet istället för bensin.

Elektricitet måste produceras på ett klimatneutralt sätt. Kärnkraften kommer att byggas ut något – den har dock sina egna problem. Vindkraftens andel i energimixen har potential att växa ordentligt, dock kommer man inte ifrån att teknik för avskiljning och lagring av koldioxid blir fundamental för att lösa energiekvationen i de kommande decennierna.

Politiker ställs inför uppgiften att prioritera mellan en uppsjö av olika tänbara åtgärder för att åstadkomma förändring. Ofta saknas helhetsperspektivet och långsiktigheten. Det är kanske enkelt att bygga en argumentation för ytterligare en kärnkraftsreaktor i Sverige kring klimatfrågan, eller för höghastighetståg mellan Sveriges storstäder. Eller minskat bilresande, sänkt inomhustemperatur eller för något annat förändrat beteende. Om det är så illa ställt med klimatet som många hävdar, brådskar det dock att snabbt realisera de åtgärder som har störst långsiktigt genomslag på de faktiska utsläppen. I Sverige betyder det en omställning av fordonsflottan till gasdrift och eldrift, ökad naturgasanvändning i industrin och ökad biogasproduktion.

Ökningen sedan ca 1990 i diagramet ovan förklaras  till allra största delen av skatter.  Idag är ca 35 öre av elpriset skatt, se nedanstående diagram. Till detta har dessutom elcertifikatavgiften tillkommit som är något öre per kWh.

Man kan alltså med fog säga att elpriset i stort sett varit konstant sedan 70-talet, då det tidigare var dyrare.

Aptera

Låt säga att en potentiell bilköpare lockas av miljöbilspremien på 10000kr och väljer en bränslesnål hybridbil Toyota Prius istället för en något mer ordinär mellanklassbil VW Golf. Den förra drar 0,45 l/mil och den senare 0,75 l/mil. Kör man som en normal svensk rullar bilen ungefär 1500 mil per år.

Varje år går alltså staten miste om 0,3*7,50’1500=3375 kronor i uteblivna skatteintäkter. Till detta kommer alltså de 10000 kronorna i premie…

Jag tycker naturligtvis att miljöbilspremien är ett av de genialaste dragen som gjorts på klimatpolitikområdet. Med ett penseldrag har man fövandlat 30% av nybilsförsäljningen till miljöbilar. Elegant. Dock tycker jag att man mer aggresivt borde premiera de ”smarta” tekniker som finns (elhybrider) och inte spilla någon tid på återvändsgränder (etanol).

I nedanstående tabell visas vad bensinpriset egentligen består av. Slående är hur liten del av priset som egentligen är utsatt för prisfluktuationer. Trots att oljan blivit dubbelt så dyr på ett år, blir skillnaden i pris till konsument bara ca 30%.

Priset i tabellen är per liter olja, på översta raden med ett oljepris på 35 dollar fatet och på den undre raden 75 dollar fatet.

Slutsatsen blir alltså att det blir inte mycket dyrare för konsumenterna att köpa bensin, om man jämför med vad resten av världen får uppleva i form av höga bränslepriser. Vi utsätts alltså för en 30% höjning medan i länder där bränsle inte beskattas lika hårt upplever en fördubbling av priset.

Sverige tillförs sammanlagt 630 TWh energi per år. Detta är exempelvis bränsle till kärnkraftverken, bensin och diesel till våra bilar, vad vattenkraften producerar och biobränsle till fjärrvärmeverk. Av dessa 630 TWh är nästan 200 TWh olja eller oljeprodukter. Alltså, fortfarande kommer nästan 30 % av vår energi från olja. Vägen till ett oljeoberoende samhälle är lång. Denna olja svarar också för lejonparten av våra koldioxidutsläpp.

I Sverige används däremot bara 10 TWh naturgas per år. Naturgas är ett fossilt bränsle som bildar koldioxid vid förbränning. Men, naturgas bildar bara hälften så mycket koldioxid per energienhet jämfört med olja.

 Naturgas kan i sin tur ersättas av biogas. Eftersom naturgas och biogas består i stort sett av samma grundkomponent, metan, kan de båda gaserna blandas i valfria proportioner. Det är inte heller någon skillnad på utrustning eller infrastruktur för naturgas och biogas. En gasdriven bil kan alltså utan modifikationer köras på biogas. En väg framåt, ur oljeberoendet, kan alltså gå via naturgas.

I ett hållbart samhälle, kommer gasformiga bränslen vara en viktig faktor. Jordbruket innehåller många möjligheter till produktion av biogas och med modern förgasningsteknik kan biomassa omvandlas till biogas, vilket kan innebära stora möjligheter för Sverige. I ett längre perspektiv kommer vätgasen säkert att spela en viktig roll som energibärare i vårt samhälle.

För att transportera naturgas eller biogas krävs ett nät av rörledningar. Denna infrastruktur finns inte i stort sett inte i Sverige idag, till skillnad från i de flesta andra länder i Europa. Tyvärr har Sverige ett stort underläge i förhållande till övriga Europa, gällande möjligheten att göra sig kvitt oljan.